USA:s president George W. Bushs planer på ett krig i Irak mottogs med blandade känslor av Europas ledare. Frankrike och Tyskland var två av de länder som tog täten för en stark opposition mot detta krig och deras beslut kom att orsaka en kris i de transatlantiska relationerna.Syftet med denna uppsats är att analysera vilka faktorer som låg bakom Frankrikes och Tysklands ställningstagande, och klarlägga hur olika faktorer kan resultera i ett liknande beslut. Studien är av komparativ art och genomförs på de tre utrikespolitiska analysnivåerna internationell systemnivå, statsnivå och individnivå. Vår uppsats är en teorikonsumerande studie, vilket innebär att fallen står i centrum.

1999 överenskom den Europeiska Unionen om Helsinki Headline Goal (HHG). ?HHG? gav ett antalförmågor för krishantering som Unionen skall disponera 2003. Denna uppsats analyserar huröverenskommelsen om ?HHG? påverkat Storbritanniens, Tysklands och Frankrikes strategi ochförsvarsmaktsstruktur.

Den här uppsatsen handlar om hur inrikespolitiken i Tyskland påverkar det tyska utrikespolitiska handlandet. Den tar sin utgångspunkt i det tyska beslutet att inte delta i insatsen i Libyen och att lägga ned den tyska rösten i Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd..

Syftet med vår uppsats är att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger på intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgår vi från ett diskursanalytiskt perspektiv och använder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstänkande och främjandet av värderingar såsom mänskliga rättigheter och nedrustning.

Extreme Production Makeover? fångade vårt intresse för en tid sedan, strax innan vi skulle börja skriva vår C-uppsats. Metoden går ut på att under mycket kort tid förändra och effektivisera en produktionslina för att höja produktiviteten. Vi blev genast nyfikna på om Extreme Production Makeover? skulle gå att omsätta i administrativa flöden och tjänste-flöden med ett informationslogistiskt perspektiv.Inom produktion finns det en lång tradition av att arbeta med effektiviseringar och förbättringar.

Olof Palme var en av de ledande kritiska ro?sterna under Vietnamkriget. Go?ran Perssons ro?st var betydligt fo?rsiktigare under Irakkriget. Vad beror det pa? att tva?statsministrar som representerar samma land och samma parti kan go?ra tva? sa?fundamentalt olika sta?llningstaganden? Genom att va?ga externa, interna och individuella faktorer mot varandra har vianalyserat Palmes och Perssons personliga sta?llning i svensk utrikespolitik.Vi har visat att Olof Palme och Go?ran Persson a?r mycket olika som individer och att dessa skillnader a?terspeglas i den utrikespolitik som formulerades.Eftersom vi visar att ba?de Olof Palme och Go?ran Persson har handlat kognitivtkonsistent i formulerandet av utrikespolitiken menar vi att ba?de Palme och Persson direkt pa?verkat utformningen av svensk utrikespolitik.Vi visar ocksa? att den fo?rda svenska utrikespolitiken i ho?g grad sta?mmero?verens med Palmes och Perssons egna utrikespolitiska ma?l vilket sta?rker va?ra slutsatser..

Monroedoktrinen skapades 1823 av den amerikanske presidenten James Monroe. Sedan dess har doktrinen utgjort en betydande del av den amerikanska utrikespolitiken gentemot Latinamerika. Medvetet eller omedvetet har doktrinen blivit en integrerad del i den amerikanska säkerhets- & utrikespolitiken. Genom Monroedoktrinen och dess korollarier har USA haft en förevändning att intervenera närhelst de ansett att intressena, som ska tillvaratas i doktrinen, har utmanats. Vi har i denna uppsats valt att analysera tre fall av amerikansk intervention i Latinamerika med målet att finna en gemensam drivkraft bakom amerikansk utrikespolitik i Latinamerika.

Denna uppsats kommer att presentera USAs utrikespolitik satt i sammanhang till dess åtagande och engagemang i Förenta Nationerna samt hur dess agerande har påverkat nämnda organisations agerande. Jag kommer att fokusera på tre aspekter av Förenta staters utrikespolitik; deras militära kapacitet, deras ekonomiska styrka samt den allmänna opinionen.För uppsatsens tillkommelse har litteratur så som böcker, artiklar, dokument och FNresolutioner använts. Uppsatsen består av en kvalitativ textanalys där den hermeneutisk tolknings metoden har används för att få fram resultatet.Resultatet av uppsatsen är entydiga och klara i huruvida USA påverkar FN eller inte. USA har ett klart och kraftigt grepp om FN och dess verksamhet allt sedan starten fram till dags dato. Uppsatsens slutsats är att fram till slutet av det kalla kriget är rädslan för kommunismens spridning den alltigenom förhärskande tonen i utrikespolitiken.

Vi har i denna heuristiska fallstudie utgått från hypotesen att företag under vissa omständigheter har stora möjligheter att påverka stater genom en central beslutsfattare. Vi har utifrån denna hypotes valt att analysera beslutsprocessen i USA som föranledde Irakkriget. Vår ställda frågeställning är: På vilket sätt påverkade företag USA: s beslut att attackera Irak. När vi svarar på denna frågeställning visar vi genom att använda oss av Graham Allisons teori Governmental Politics hur företaget Halliburton genom Vicepresident Dick Cheney påverkat USA: s beslut att invadera Irak. Genom detta försvarar vi tankarna att företag är viktiga aktörer inom utrikespolitisk analys och att man för att tillfredsställande kunna analysera ämnet måste komma ner på individnivå.

Syftet med uppsatsen var att analysera Tysklands anfall mot Frankrike år 1940 och närmre bestämt vad som hände vid floden Meuse mellan den 12 ? 14 maj utifrån ett beslutsfattande perspektiv. För att kunna uppnå syftet valdes först en beslutsfattningsteori, OODA ? loopen, som låg till grunden för bildandet av ett analysverktyg. Därefter användes en fallstudie för att beskriva de olika händelserna mellan den 12 ? 14 maj.

Idag är det flera teoretiker inom counterinsurgency (COIN) arenan som har uppfattningen att entusiasmen för klassisk COIN teori är missriktad. Flera menar att dagens insurgent grupper skiljer sig markant från de som har verkat tidigare då dagens konflikter är mera komplexa. En av dessa är den australiske counterinsurgency officeren David Kilcullen. Han har utvecklat en teori eller ramverk som bygger på tre pelare nämligen säkerhet, politik och ekonomi. Dessa tre pelare måste utvecklas parallellt och är lika viktiga för att nå framgång i en COIN operation.Syftet med uppsatsen är att undersöka om Frankrikes misslyckande i Algeriet kriget 1954-62 kan förklaras utifrån Kilcullens moderna teori med tre pelare modellen för upprorsbekämpning.Efter erfarenheter från kriget i Indokina hade fransmännen utvecklat en COIN doktrin som de kallade "counterrevolutionary warfare".

In this essay i argue that there are three different variables that may be able to control the outcome of certain foreign policy choices. These three variables are External Threats, government division and public opinion. The Essay also tries to identify former president Bush motives behind the 2003 Iraqi War. It is partly argued that the three variables had a certain amount of influence on Bush decision making process. But the main focus lies on the motives behind the attack.

Under det senaste decenniet har det skett en märkbar förändring vad gäller bedrivandet av den ekonomiska politiken i Europa. Den kanske mest synliga förändringen är EMU och introduktionen av den gemensamma valutan i tolv av unionens medlemsländer. En annan skillnad är införandet av de allmänna ekonomiska riktlinjerna som syftar åt harmonisering av bedrivandet av finanspolitik på nationell nivå. En tredje skillnad är introduktionen av stabilitets- och tillväxtpakten, som tillkommit som komplement för EMU i syfte att motverka ett beteende bland medlemsländerna som skulle försvåra ECB: s arbete för prisstabilitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om och i så fall hur stabilitets- och tillväxtpakten har påverkat Tysklands möjligheter till stabilisering av ekonomin genom den nationella finanspolitiken.

Title: Det nya Ryssland - En inblick over Rysslands utrikespolitik under 2000-taletAuthor: Tim Balder and Jens KindhLinnaeus UniversityDepartment of Political ScienceAutumn term 2011The purpose of this thesis is to gain a better understanding of how the Russian foreign policy is, how it is conducted and how it may develop in the future. To do that, we are going to try to answer the following questions:What characterizes Russia's official foreign policy?What theories are there for the Russian foreign policy?How can the various theories explain the Russian foreign policy actions at the international level?Our theory is to try explaining how the Russian foreign policy is continuing its development during the 21st century through three theories known as the Western liberalism, Pragmatic nationalism and Fundamental nationalism. Furthermore, to explain Russia's foreign policy and their behaviour, we are going to use the two foreign policy doctrines from 2000 and 2008. In addition, books and articles will also be used to explain how Russia's foreign policy is conducted and developed..

Det skedde i mitten av sextiotalets Sverige en remarkabel förändring i den svenska utrikespolitiken. En aktivering tog form som innebar ett större svenskt deltagande internationellt. Det yttrade sig framförallt i en stark moralisk hållning med kritik som vapen.Vi frågar oss om aktiveringen kan betraktas som ett sätt att ta fokus från inrikesproblem. Är förändringen en taktik av Socialdemokraterna för att stärka sin maktposition? Genom en ?mest lika?-analys jämför vi perioderna 1945-1964 och 1965-1976 för att hitta förklaringar till förändringen.